Aktiviteter

Kinaresa 2009 sommar
- dagbok av Alexander A 15 år

 21/ 6  utresedag Arlanda - Beijing

När jag ställer mig på flygplatsen kan jag känna förväntan verkligen bubbla I mig. Jag ska åka till kina. Själv. I tre veckor. Wow. I nio dagar ska jag vara med en stor “språk rese grupp” på 18 elever och 6 vuxna (läs lärare). Efter de nio dagarna åker “den stora gruppen hem” och jag är kvar med en “inre krets” av min före detta kinesiska privat lärare, hennes familj (4 pers) samt en av deras vänner. Så vi sex pers. kommer åka runt i Kina i två veckor efter att de andra åkt hem.

22/ 6 Dag 1 Beijing - Hohhot

Vi anlände till Beijings flygplats efter 8 timmars flygresa, och storheten bara slår mig i ansiktet. Också paranoian. Alla flygplats anställda har ansiktsmasker. Allt pga. svin influensan. Vi byter plan och åker till Hohott i inre Mongoliet. Efter att ha checkat in på Hotellet i Hohhot så besöker vi Wang Zhao Jun's gravplats. Hon var en av det antika Kinas fyra storheter, det sägs att hon var så vacker att hon fick fåglar att avbryta sin flykt.

Första middagen i Kina. Jag var troligtvis en livsfara för de som sitter bredvid mig. Jag kan verkligen inte äta med pinnar. Än. Men det är första gången, så jag hoppas att historien visar barmhärtighet mot mig.

23/6  Dag 2 Hohhot

Idag besökte vi två skolor. Med svenska mått mätt, enorma elev antal. Den första, en högskola – hade 20 000 elever. Trots den här storleken var det inte den här skolan som gav mig starakst intryck. Den andra skolan hade “bara” 2000 elever och lärare. När vi klev av bussen blev vi välkomnade med enorma flaggor och vimplar med texten “welcome friends from sweden”, elever som ställt upp sig på rad, ett tal i skolans aula, rundtur i skolan samt massor med presenter. Vi skämdes nog lite över att vi inte hade något med oss åt dem. Efter rundturen så blev det vänskaps matcher i basket och pingis. Blev ägda i basket – men vann i pingis, det var oförutsett. Skolans motto var: “Lär er mycket och bli användbara människor för ert samhälle”. Om vi behöver mer av det tänkandet i Sverige eller inte är öppet till diskussion. Hur som helst är det ett starkt kontrast med den indivualism som är så dominant inom dyl. sammanhang hemma. Intressant att notera var också kommunistpartiets flagga på scenen i skolans aula.

Under kvällen blev vi bjudna på en pampig middag på vad som verkade som stans finaste restaurang av våra värdar. Mina skillz på att äta med pinnar har förbättrats enormt. Det svåraste är inte att greppa sakerr med pinnarna, det är enkelt – snarare är det att skära. (De gånger det behövs).

Ex. En sena vägrar gå av. Vad gör jag? Vad ska jag skära med?!

24/6 Dag 3 Mongolisk Stäpp

Idag har vi åkt ut till en mongolisk “by” – eller snarare en replika av en mongolisk by I norra delarna av inre mongoliet. Vi ska bo i betong kopior av Jurtor, de klassiska mongoliska tälten. Efter över två timmars buss resa så anländer vi. Det visar sig att vi (för att få kliva av bussen) måste utföra en mongolisk sed. Vad behövs? 1: Liten skål med hembränt. 2: Du. Man tar lite brännvin på fingret, sprättar uppåt med ringfingret mot himlen, sedan mot marken, sedan mot din panna. (För att visa respekt för himlen, jorden, och Djingis Khan.) Vi fick rida hästar (alla utom jag, som fick en mulåsna, häst killen hade något emot mig...) och köra fyrhjulingar. Efter detta blev det present utbyte, och vi fick höra på mongoliska sånger. En sång gick t.ex. : “Min far var en nomad. Jag är en nomad.” Mongolisk mat består främst av lammkött, och mjölj produkter. Under middagen skärdes lammet upp framför ögonen på oss.

Efter middagen framträdde mongolerna i folkdräkt, och körde sin dans och sång grej på utomhus scen. Alla låtar var inte folkmusik per se. Vissa var snarare någon sorts hybrid/techno/ folkmusik.

Jag själv blev uppkallad att vara med i en “pojkar flörtar med tjejer” dans. Hoppas hon jag dansade med inte hade sköra fötter – annars kan det nog vara lite ömt nu.

P.S. Kommit på hur jag ska lösa kniv problemet med pinnarna – stoppar in hela biten i munen, och hoppas att det går. Verkar som om det är så kineserna själva gör, så jag ser itne mycket av ett alternativ.

25/6 Dag 4 Sand Nöjes Park med kamelridning

Denna vackra dag lämnade vi den mogoliska “byn”. Vi besökte en “sand nöjes park” kanske en timmes buss resa från staden Er Duo Se? (hittar ej staden, vad hette den?) , och kanske tre fyra timmars buss resa från “den mongoliska byn”. Sand nöjesparken kändes i princip som en bit öken inklämd på en stäpp. Där red vi kamel, åkte “sand kälke” och körde runt i sanddynerna på ett lastbilsflak. Den kvällen åt vi middag och sov i Er duo Se. När vi skulle gå och lägga oss senare samma kväll slutade vattenpumpen att fungera – så under ett långt tag hade vi inget vatten.

26/6 Dag 5 Djingis Khans mausoleum

Vi vaknade tidigt idag, pga. resa till Djingis Khans mausoleum. Mausoleét var verkligen pampiugt. Enormt stort, enormt fint. För att komma upp till Mausoléet behöver man gå igenom en triumfbåge, och en lång, enormt lång trappa. Trappan är gjord så att man inte ser “trapp stegen” - om man står längst upp så är allt bara en lång flod av sten. Väldigt snyggt. Inne I själva mausoleumet fanns utställningar med mongoliska reliker, tavlor med mongoliska segrar – kort sagt, massor med saker för att ära den store härföraren. Hans mausoleum hade livs levande vakter. Vi vanliga dödliga har tur om vi får 1% av den respekten han får, nästan 800 år efter vår död.

När vi hade hedrat den avlidne så bar det av till Yi Li, en av kinas största mejeri producenter, i Hohhots förorter. (Inre Mongoliet är lite av en hub för Kinesisk mjölk produktion). Jag hade förväntat mig en rundtur av hela anläggningen – det blev en 15 minuter lång rundtur av deras mest effektiva del. När alla fick ta en glass gratis, så förlät jag dem för att ha gjort mina inre förberedelser på en över en timma lång rundtur meningslösa.

Hur som helst, idag är jag tillbaka i Hohhot och, kanske bäst av allt så har jag hittat mitt pass som var borta.

Just det, vi åt Hotpot (huo guo - 火锅 ) på “små tjocka får”, ja restaurangen hette så.

Sov gott.

27/6  Dag 6 Inre Mongoliet

Idag så har vi varit och handlat på ett factory outlet (för er Stockolmare, tänk Barkarby outlet). Där fanns allt ifrån smycken, polerade stenar, kläder (mestadels av ylle) till svärds replikor. Alla killarna köpte någon sorts kniv / svärd, jag medräknad.

Middagen var en stor formell grej, god mat, våra värdar i inre mongoliet var självklart närvarande. Tyvärr blev det elavbrott under mitten av midagen.

Vi kom hem säkert, elavbrottet verkade var lokalt.

I morgon bär det av till Beijing.

28/6  Dag 7 Beijing

BEIJING! Äntligen! Jag som är en storstadsmänniska, har inte besökt en världs meteropol på 3 år (Chicago) , så jag lider av abstinens kan man säga. Eller led. Beijing är mitt element. Med en stadskärna på över 13 miljoner är staden stor. Löjligt stor. Det första vi gjorde var att besöka himmelska fridens torg. Finns inte så mycket att säga. Det är stort. Större än du tror. Åk dit. Till lunch blev det den första västerländska måltiden under hela resan – KFC! Det gjorde mig glad.

Under eftermiddagen så handlade vi på “Silk Street”. Jag gjorde några ganska dåliga inköp, några helt ok inköp. Köpte en blå “polo” piké tröja för 40 yuan som jag är väldigt nöjd med.

Den sista saken. Dagens kulinariska höjdpunkt, var trots mina insinuationer om motsatsen inte KFC, snarare Peking anka. Den äts med sås, ett pankaksliknande tunt bröd och “plock grönsaker som man lägger i den”. (Man äter med händerna.) Väldigt gott.

Signing off.

29/8 Dag 8 Beijing

Idag har vi gjort  två saker värda att nämnas.

1: Kinesiska muren. Den är större, brantare, och jobbigare att gå på än man trodde. Den slingrar sig fram över bergen likt en drake. Om man tänker på att delen vi besökte byggdes för 5, 600 år sedan under mIng dynastin (den mest välbevarade och mest förskansade delen – den vi besökte) så visar det verkligen det antika Kinas styrka, och drivkraft.

2: Akrobatik show. Väldigt häftigt. Det syns att akrobatik verkligen är Kinas “grej”. Det häftigaste var när det togs fram två stora “ekorr hjul”, paralella på en axel. Akrobaterna sprang inne i dom, och utanpå dom, samtidigt som hela axeln, med ekorr hjulen snurrade – utan säkerhets linor. Riktigt coolt.

30/6  Dag 9 Guilin

Nu har “de andra” åkt hem. Jag och co. åker ner till Guilin i Guangxi provinsen i södra Kina. En guide möter oss vid flygplatsen, hennes engelska namn är Sharon, hennes kinesiska namn Xiao Jie. Hon är kompetent, skön, och allmänt snäll. Guilin är sockertoppsbergens plats, staden är vida känd för sin skönhet. De fantastiskt vackra sockertoppsbergen låg en gång i tiden under havs ytan. Det finns ett gammalt kinesiskt talesätt:” 桂林桂山水甲天下" – Vilket betyder ungefär, Guilins landskap är vackrast av alla under himlen. “Alla under himlen” är ett gammalt kinesiskt sätt att säga världen. Efter som hela världen är “under himlen”. Demografiskt, består Guilin (guangxi provinsen) av många olika folkgrupper. Störst är Han kineser, 28 miljoner av de ca. 45 miljoner i Guangxi. I Guangxi provinsen fins 14 av de ca. 15 miljoner Zhuang i Kina. Zhuang folket är Kinas största minoritet. Staden Guilin har fått sitt namn från de många osmantus träd där. (桂 = osmanthus, 林= skog) => Osmanthus skogen. På kvällen valde vi att uppleva stadens vackra kanaler. Staden är full med broar, vackra osmanthus träd, och neon upplysta pagoder. För att göra ett försök till sammanfattning: vackert.

1/7 Dag 10 Yangshuo

Den här morgonen har vi ätit västerländsk frukost. Det kanske inte känns som en stor grej, men för de flesta västerlänningar är frukosten det svåraste att anpassa sig till med kinesisk mat. Ris, ibland rismjölk, te och typ... grönsaker är inte min grej till frukost. (Och vice versa för kineser). För oss vana med västerländsk frukost, var det himmelriket att få riktig apelsin juice, te, stekt ägg och bacon och rostat bröd. Min kinesiska lärare höll inte med oss, och njöt istället av kinesiskt.

Yangshuo, var det som låg på planeringen idag. (Vad är yangshuo då?) Yangshuo, är en plats, en liten stad med ca. 50 000 invånare mitt i den här “smeten” av skönhet. Yangshuo är omgivet av stora kalkstensformationer (sockertoppar), och Li floden. Vi åkte båt till Yangshuo från Guilin i ca. 4 timmar. Det var en väldigt vacker båt resa. VI var omringade av sockertoppar I princip. Nu på kvällen ska vi gå på en vatten show, regisserad av Zhang Yimou, mannen bakom kinesiska filmer som “House of the Flying Daggers”. (Han är troligtvis den mest kända och mest skickliga kinesiska regissören).

Vattenshowen var fantastisk. Sammanfattning: I showen medverkar över 600 skådespelare, och 600 000 människor ser den varje år. Scenen är “på” Li floden, och under showen blir t.ex. kalkstensbergen (sockertopparna) i bakgrunden upplysta i en rad olika färger, djur medverkar, människorna rör sig perfekt koreograferat. Om du är i Yangshuo – se den.

2/7 Dag 11  Yangshuo

Cyklar! Vi gick upp klockan 8 på morgonen för att hinna äta frukost, sedan cykla bort till ett ställe där man kan åka flotte på Li floden i 2 h för x yuan. Cykelturen dit var roligare än flottfärden, det var en viss frihetskänsla i att bara cykla där mitt i den vackra naturen med bergen omkring oss.

Vi kommer tillbaka till Yangshuo mitt på dagen, då äter vi KFC lunch för 33 yuan (Hamburgare, glass, stor läsk och pommes frites) sen går vi och tar en dusch och vilar. Under cykel och flotturen hade jag fått en rejäl solbränna. Tyvärr blir jag inte brun. Jag blir mer röd. Borderline tomato style. Signing off. God natt.

3/7  Dag 12  Guilin

Regn, regn och mera regn. Och en grotta.

Vi kan börja med grottan. Grottan ligger kanske 15 minuter utanför Guilins centrum. Det finns en rad väldigt vackra stalagmiter och stalagtiter (stalagmiter växer från marken uppåt och vice versa) där. En stalagmit såg t.ex. ut som frihetsgudinnan i New York. Flera såg ut som Lejon. Personligen tyckte jag att alla påminde om katedraler. Det är alltid den associationen jag får när jag tittar på kalkstens formationer i grottor.

Det andra som hände idag var regn. Det hade regnat mycket hela dagen, enda sedan vi kom till Guilin. Utanför grottan hade vattennivån höjts, och det hade varit smått översvämmat på gatorna. Jag råkade somna klockan tre på dagen. När jag vaknade tre timmar senare, så badade folk på gatorna. Vi såg t.o.m. någon som åkte runt med en gummiflotte. Det här betydde också att vi åt middag på hotellet. Jag gjorde inte så mycket i kväll, läste ut ett par böcker, undrade om det skulle sluta regna.

4/7 Dag 13 Shanghai

Idag så har vi åkt till Shanghai. Vi sa hej då till Sharon på flygplatsen i Guilin, och vi hoppades att vi skulle ses igen. Efter en tre timmar lång flygresa anländer vi till Shanghai. Flygplatsen är fulare än Beijing, alla taxibilar är folksvagen Santanas, och människorna som pratar Shanghai dialekt är omöjliga att förstå. Associationen jag fick direkt var kinas New York, lite samma attityd, lite samma känsla av självutnämnd egenhet. Staden imponerar på mig. Jag njuter verkligen av storstads känslan, de höga byggnaderna. Man kan nästan lukta på dynamiken. Vi ser Shanghai World Financial Centre, världens näst högsta byggnad i fjärran, bredvid Jin Mao, med sin Kinesisk pagod möter Empire State Building look. Shanghai är en stad av kontrast, trots de stora förändringarna som ägt rum de senaste 15 åren. Grå slum på ena sidan vägen, bank palats på den andra. Man märker att stället är...stort, med sina 18,5 miljoner invånare (förstäder inräknat, annars 14 miljoner).

På kvällen ville vi gå på “The Bund” en väldigt vacker gata lämnad kvar av gamla europeiska kolonial makter (läs Stor Britannien och Frankrike), där man kan blicka ut över Pudong, Shanghais skyline. Till vår besvikelse var the Bund avstängd, pga. av förberedelserna inför världsutställningen nästa år. (Shanghai world expo 2010). Vi åkte istället över till Pudong och gick runt på gatorna bland de höga byggnaderna, fotade Jin Mao, SWFC, “Oriental Pearl Tower” etc. Vi försökte förgäves komma fram till Shanghai World Financial Centre. Vi gick fel, hela tiden – efter att ha gått runt i en timme så orkade vi inte mer. Vi tog en taxi hem. Mitt hjärta krossades.

Hotell kedjan vi bor på heter Han Ting Inns – helt ok, kostar oss ungefär 100 yuan / natt. Finns luftkonditionering, bredband och helt ok rum (ur fräschhets synvinkel).

5/ 7  Dag 14 Nanjing

Mina önskningar från igår realiserades idag istället. Jag vaknade tidigt (8:15) för att åka till SWFC. Det finns tre alternativa “tourer” man kan göra av de olika observationsdecken. Vi gjorde den kompletta (94:e, 97:e och 100:e våningen.) Den kostar 150 yuan för vuxna, 100 yuan för studenter. (Som jag). Om man är i Shanghai, är det absolut värt ett besök, det blev min höjdpunkt på hela resan hittils.

När jag skriver det här sitter jag i Nanjing, kinas 10:e största stad med 7 miljoner invånare (4, om man inte räknar förstäder). Det är en... mysighets känsla över hela staden. Det känns lugnt, fridullt. Lite likt mitt Stockholm, med sin grönska. (Nästan varje gata är kantad av träd).

Till Nanjing åkte vi från Shanghai med tåg, kostar oss 93 yuan/ person.

6/7  Dag 15 Nanjing

Blev förkyld under natten som gick, inte trevligt. Nanjing är en väldigt intressant stad. Innan kommunisterna tog över 1949, så var Nanjing huvudstad. Nationalisterna under Sun Yat Sen (Sun Zhong Shan) bytte ifrån Beijing till Nanjing. (Det smärtar mig att inte veta varför, en intelligent gissning är det strategiska läget, det är bättre skyddat från attacker från kommunist guerillan och krigsherrar i norr). Nanjing är omgiven av världens längsta fortfarande stående stadsmur, 32 kilometer lång. (Take that Visby!)

Vi besökte det gamla President palatset. Väldigt intressant, för 40 yuan är det absolut värt det – förutsatt att man har något sorts intresse för historia.

Vi sa också hej till Pandorna i djurparken. Det som förvånade mig vara 1: De var lika gulliga som jag hade trott. 2: De var mycket mindre än jag trott, de är ungefär lika stora som en stor hund (typ St. Bernhard), inte som grizzly björnar som förväntat.

Idag åt vi middag på KFC..igen. Jag börjar bli lite trött på att inte äta mer kinesisk mat när jag ändå är i Kina, så ta lärdom - fall inte för frestelsen att gå in på närmaste Burger King/ KFC etc. hela tiden.

7/7 Dag 16  Nanjing

Är fortfarande förkyld. Den här natten har det åskat, och blixtrat, så vi var fast på hotellet under morgonen. Påtal om Hotellet. Golvbrunnen till duschen ligger bakom dusch väggen, och bredvid toaletten. Kanske inte den smartaste placeringen.

Idag ska vi lämna Nanjing, och istället åka till Beijing, med nattåget kl. 23: 30. Det kostar oss 580 yuan/ person, då får man en “ligg kabin”, där man kan sova.

Sun Yat Sens mausoleum var en av de saker som låg på agendan, idag. Det var väldigt vackert, en lång sten trappa ledde upp till mausoleumet, där inne finns det en marmor staty på republikens fader sittandes på en tron (tänk Abe. Lincoln i Lincoln Mausoleumet i D.C.). Maffigt.

För 140 yuan får man en biljett till hela Zhongshan nationalparken, det inkluderar ett besök på landsfaderns mausoleum, besök till en väldigt vacker park på vad som borde vara gravplatsen till den första kejsaren under Ming dynastin. Tyvärr har man inte hittat själva graven... Också inkluderad är ett besök till en historisk pagod, och ett besök på toppen till en höjd som blickar ut över allt.

Nu sitter jag på tagstationen, och klockan är 23:00. Har inte så mycket mer att skriva. God natt.

8/7  Dag 17  Beijing!

Efter en ganska bekväm tågresa är jag framme. Vi checkade in på Han Ting Inn. (Samma hotel som vi bodde på i Shanghai, och när vi var i Beijing tidigare för ungefär 10 dagar sen. Ett rum kostar 250 / natt.

Så vad har vi gjort idag?

Handlat. Jag har handlat presenter till personer jag känner på Silk Street. Om man åker dit, ska man komma ihåg en sak – pruta. Så mycket som det mänskligt går, och pruta sen lite till.

Annars har det itne hänt så mycket idag, vi åt Peking anka till middag. Väldigt gott, men man blir inte riktigt helt mätt av det. Efter ankan blev vi inbjudna till ett te hus av några bekanta till min Kinesiska lärare. Vi fick delta i en te ceremoni.

9/7  Dag 18 Förbjudna staden

Jag har besökt världens centrum. Idag så var det meningen att jag och “familjevännen” skulle besöka förbjudna staden. Tyvärr blev hon sjuk, så jag fick göra det själv.

Klockan halv 11:30 tog jag den röda tunnelbanelinjen, åkte till Tian an men ost (Tian an men dong) och gick av där. Från min tunnelbane station (Sihui) tog själva resan kanske 15 minuter. När man kommer upp ur tunnelbane uppgången är det bara att titta åt höger, så ser man förbjudna staden. (Från hållet som vätter mot Tian an men, med Maos porträtt). Min första tanke var: Var är alla biljettluckor? Jag trängde mig igenom gröten med människor, över “stenbron”, in genom porten under Maos porträtt. När jag kom ut på andra sidan steg jag in i en sorts bisarr gårdsplan, med basaketplaner, caféer, turist affärer och träd – inringat av förbjudna stadens mur och tornen tillhörande den. Jag går in genom en annan port, in till en annan gårdsplan liknande den här, dock känns den mer som ett historiskt palats, och mindre som någon sorts odeficierbar turistfälla/ rekreationsområde hybrid.

Solen kremerar mig, jag avfärdar säkert fem stycken guider under min jakt efter biljett luckor. Ett tips, om man ska till förbjudna staden, kom dit tidigt. Om man inte njuter av att bli stekt, trängas i biljettluckan med buffliga turister, och köa i en halv timme efter biljetter. Biljetterna kostar 60 yuan under turist säsongen, 40 under lågsäsongen. För 5 yuan kan man även få en karta över förbjudna staden. Det rekommenderas.

Staden i sig är riktigt magnifik. Får Stockholms slott att kännas som en fis i rymden, med sina 9 999 och ett halvt (fråga inte hur) rum. (100, 10 000 etc. betraktades som otursnummer av de gamla kineserna). Man undrar över sten broarna. Varför bygger man stenbroar och vallgravar? Varför 5 små broar bredvid varandra över vallgraven? Kanske vill de visa att de är så mäktiga att de inte behöver försvara sig genoma att dra upp broarna. De hade ett syfte vid processioner också, det är uppenbart. Kanske tyckte bara kejsaren att det såg flashigt ut. (Tai bang le!) Det jag tyckte var vackrast var nog trädgårdarna, samt det stösta palatset, med sina intressanta “trapssteg” (som snarare liknade förskansningar runt slottet) med djur ornament. Det är trots svårheten omöjligt att skaka av sig en känsla av tårta på tårta, (vad gör en kejsare med 5 tronrum, om han nu bara bor i ett av dom?). Men om man är I Beijing, så är det här nog första prioritet att besöka.

Annars, är idag den sista dagen. När jag skriver det här känns det som om jag kommer sakna Kina lite.

Sov gott.

10/7  Dag 19 Hemresa till Sverige

Idag bär det av till Sverige. Tråkland, som jag mentalt har kallat det. Trots allt det bra som väntar hemma (familj, vänner, riktig apelsinjuice) så känns det. Jag hade kunnat stanna här I alla fall ett par dagar till.

Planet ska snart gå. Jag sitter och tänker på hur resan har varit, och kommer inte på så mycket att skriva. Bara att det har varit en fantastisk resa, som jag kommer komma ihåg hela mitt liv.